Rättegångsfel

Beskrivning saknas!

Rättsfall125

NJA 2008 s. 963: Frågor om tillämpning av lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
MÖD 2017:24: Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen ogillade talan. Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt domen och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har brustit i den materiella processledningen genom att inte klarlägga partens yrkanden och genom att inte pröva alla invändningar han framställt och se till att utredningen i målet fått den inriktning och omfattning som den typen av mål kräver.
NJA 2013 s. 455: Mål om omprövning av tomträttsavgäld. Parterna har ansetts disponera över föremålet för processen inom den beloppsmässiga gräns som kan sättas av den oskadlighetsprövning som rätten ska göra enligt 13 kap. 24 § första stycket jordabalken.
NJA 2010 s. 342: Fråga om hovrätt bort meddela prövningstillstånd på grund av synnerliga skäl när rättegångsfel förekommit i tingsrätten. Felets inverkan på målets utgång (I = Ö 4919-08). Avhjälpande i hovrätten (II = Ö 1302-10).
RH 2009:79: Tingsrätten har avvisat förhör med vittnen som befinner sig utomlands och i stället tillåtit att deras berättelser inför utländsk åklagare får åberopas i målet. Enligt hovrätten har tingsrätten inte gjort tillräckliga ansträngningar för att få till stånd bevisupptagning med vittnena vid utländsk domstol. Tingsrättens underlåtenhet har ansetts utgöra rättegångsfel.
RH 1999:76: I mål om vårdnad har tingsrättens ordförande hållit förhör med barnet i anslutning till en muntlig förberedelse i målet. Förhöret protokollfördes. Rättegångsfel har ansetts begånget då tingsrätten vid målets avgörande vid huvudförhandling med åsidosättande av omedelbarhetsprincipen grundat sin bedömning och dom på vad som uppgivits vid förhöret med barnet. Målet återförvisades till tingsrätten.
RH 2000:27: Tingsrätt har dömt en nämndeman för tjänstefel. Tingsrätten har ansetts inte ha varit behörig att som första domstol ta upp målet till prövning.
RH 2012:67: Tingsrätten har i ett brottmål prövat enskilt anspråk hänförligt till brott, för vilket åtalet lagts ned på grund av preskription. Hovrätten har ansett att det enskilda anspråket inte kunnat prövas inom ramen för brottmålet eftersom någon ansvarstalan inte längre förelegat i den delen. Tingsrättens dom i frågan om det enskilda anspråket har undanröjts och målet i den delen återförvisats till tingsrätten.
NJA 1993 s. 109: Fråga om muntlig förhandling i domstolsärende angående förordnande av god man.
NJA 2001 s. 731: HovR har avgjort ett mål om försättande i konkurs på handlingarna utan att lämna gäldenären tillfälle att slutföra sin talan. Fråga bl.a. om det rättegångsfel som förevarit kunde antas ha inverkat på målets utgång.
NJA 1988 s. 404: Tingsrätt har i visst fall företagit tvistemål till huvudförhandling i omedelbart samband med förberedelsen utan svarandens medgivande. Fråga om grovt rättegångsfel förekommit.
NJA 1982 s. 775: Domvillobesvär. Sedan part sökt återvinning mot lagsökningsutslag och kallats till förhandling i återvinningsmålet, har parten till befattningshavare vid TR:ns kansli uppgivit att han inte kunde komma till förhandlingen. TR:n har, utan att fatta något beslut med anledning av vad parten uppgivit, hållit förhandlingen på utsatt tid och, då parten inte inställt sig, meddelat tredskodom mot denne. TR:ns underlåtenhet att fatta beslut i frågan, huruvida förhandlingen skulle inställas eller ej, har ansetts utgöra rättegångsfel. Med utgångspunkt i antagandet att parten skulle ha inställt sig, om han fått besked om att förhandlingen inte skulle komma att inställas, och särskilt med hänsyn till att något allmänt rättsmedel inte står till buds för part mot vilken tredskodom i mål om återvinning mot lagsökningsutslag givits, har felet ansetts vara sådant som avses i 59 kap 1 § 5 RB.
NJA 1989 s. 646: I HovR:n har förekommit sådant rättegångsfel som avses i 50 kap 28 § RB. Felet kan inte antas ha inverkat på målets utgång. Fråga om möjligheten att undanröja domen och återförvisa målet.
NJA 1997 s. 825: HovR har i ett dispositivt tvistemål grundat sin dom i vart fall till en del på andra omständigheter än sådana som part åberopat till grund för sin talan. Enligt HD borde HovR:n, för det fall att den ansåg att dessa omständigheter skulle beaktas ex officio, ha uppmärksammat parterna på frågan och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter.
NJA 1982 s. 414: Domvillobesvär. Genom utslag i handräckningsmål har en person förpliktats att utlämna vissa varor till ett aktiebolag med angiven firma. Den angivna firman var emellertid inte införd i aktiebolagsregistret. Godtagandet av firman i handräckningsmålet har ansetts utgöra rättegångsfel. Med hänsyn till omständigheterna har felet inte föranlett undanröjande av utslaget.
NJA 2004 s. 213: Underlåtenhet av hovrätt att i brottmål ta upp och pröva först i hovrätten åberopad alternativ grund för målsägandes talan om skadestånd har ansetts som sådant rättegångsfel som föranleder undanröjande av hovrättens dom i skadeståndsdelen.
RH 2009:15: I tingsrätten dömdes J.T. för försök till mord och R.T. för att han undanröjt bevis om J.T:s brott. Som vittne till J.T:s brott hördes R.T:s f.d. sambo M.M. Då den gärning som R.T. åtalats för ansågs ha ett omedelbart samband med den gärning som J.T. åtalats för har hovrätten ansett att vittnesförhöret med M.M. avsett förhållanden av omedelbar betydelse för R.T:s ansvar varför M.M. inte varit skyldig att vittna. Hovrätten ansåg därför att rättegångsfel förekommit vid tingsrätten och undanröjde tingsrättens dom.
RH 2011:47: Hovrätten har funnit att det vid stämningsmannadelgivning, när delgivningsmottagaren inte tagit emot handlingen som ska delges, inte varit olämpligt att lämna handlingen i en personbil.
MÖD 2004:2: Ansökan om utdömande av vite-----Undanröjande av miljödomstolens dom pga. rättegångsfel bestående i icke domför sammansättning i mål rörande utdömande av vite har inte ansetts nödvändigt eftersom felet inte kunde antas ha påverkat målets utgång och utan väsentlig olägenhet kunde avhjälpas i Miljööverdomstolen. I sak har Miljö- och byggnadsnämndens yrkande om utdömande av vite när en person inte hade följt ett föreläggande att antingen iståndsätta eller också riva en byggnad ogillats. Ett sådant föreläggande, grundat på 15 kap. 30 § miljöbalken, har inte ansetts lagligt. Även om det kan ifrågasättas om den kvarvarande konstruktionen längre skall anses som en byggnad i rättslig mening, är inte förfallet så långtgående att det är fråga om ett objekt på vilket nedskräpningsbestämmelsen är tillämplig.
RH 1995:38: Skyldighet för hyresgäst att flytta på den grund att hyresrätten är förverkad till följd av dröjsmål med hyresbetalning förutsätter att hyresavtalet sagts upp i laga ordning och att hyresgästen på föreskrivet sätt underrättats om sin rätt att få tillbaka hyresrätten genom betalning. Underlåtenhet att söka klarlägga vad hyresvärden gör gällande i dessa hänseenden har ansetts utgöra rättegångsfel.
NJA 1990 s. 307: Svaranden i ett mål om underhållsbidrag har framställt ett yrkande gentemot käranden som har prövats av TR:n, trots att stämning inte har utfärdats, Sedan svaranden fullföljt talan mot TR:ns dom och därvid vidhållit sitt yrkande, har HovR:n ansetts skyldig att pröva yrkandet.
RH 2014:42: Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har funnit att hyresrätten varit förverkad utan att detta har åberopats av hyresvärden. Hovrätten konstaterade att det har ankommit på hyresnämnden att genom processledning utreda vilken upphörandegrund eller vilka upphörandegrunder som gjorts gällande i målet. Det har därmed förekommit ett rättegångsfel som inte kan läkas i hovrätten. Hovrätten fann därför att hyresnämndens beslut skulle undanröjas och att målet skulle återförvisas till hyresnämnden.
MÖD 2001:2: Domförhet-----Rätten i miljödomstolen i mål om strandskyddsdispens var felaktigt sammansatt med en lagfaren domare, ett miljöråd och två sakkunniga ledamöter. Det borde ha varit enbart de två förstnämnda. Den felaktiga sammansättningen har inte ansetts inverka på målets utgång då rättens dom var enhällig. Det ansågs därför inte föreligga skäl att återförvisa målet till underinstansen.
NJA 1981 s. 392: Sedan allmän åklagare väckt talan mot flera personer med yrkande om ansvar för osant intygande och stämning utfärdats, finner TR:n att gärningarna är att bedöma som bokföringsbrott eller medhjälp till sådant brott och avvisar - utan huvudförhandling - åtalet, eftersom den i 1 1 kap 8 § 2 st BrB angivna åtalsförutsättningen inte visats föreligga. Bedömningen av om de tilltalade gjort sig skyldiga till brott har emellertid ansetts vara en fråga rörande själva saken, som bort handläggas vid huvudförhandling och avgöras genom dom. Avvisningsbeslutet har därför undanröjts.
RH 1995:73: Mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt. Handlingarna tydde på att en annan tingsrätt var behörig. Skriftväxling påbörjades och svaranden gjorde foruminvändning. Tingsrätten avvisade käromålet med hänvisning till att det på grund av den påbörjade skriftväxlingen inte fanns laglig möjlighet att överlämna målet till den tingsrätt som kunde vara behörig. Hovrätten fann att rättegångsfel förekommit och återförvisade målet.
RH 1998:28: Yrkande om jämkning av ränta enligt 8 § räntelagen (1975:635) har inte behandlats i vederbörlig ordning vid tingsrätten. Domen har undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten.
RH 1994:72: I mål om betalningsföreläggande har gäldenären bestritt ansökan och angett grunderna för sitt bestridande. Sedan målet överlämnats till tingsrätten förelade tingsrätten gäldenären att avge skriftligt yttrande utan att det i föreläggandet angavs att tredskodom kunde meddelas vid uteblivet yttrande. När gäldenären inte hördes av inom förelagd tid meddelade tingsrätten tredskodom. Tingsrättens handläggning har ansetts utgöra grovt rättegångsfel.
NJA 2017 s. 955: Fråga om det har förekommit rättegångsfel genom att en målsägande förhörts vid huvudförhandling i brottmål genom ljud- och bildupptagning utan att framträda i bild.
NJA 1983 s. 113: Domvillobesvär. Tingsrätt har avgjort brottmål efter att i den tilltalades utevaro ha hållit huvudförhandling, till vilken den tilltalade ej delgivits kallelse. Tillräckliga skäl att antaga att den tilltalade avvikit har inte förelegat. Rättegångsfelet har bedömts som grovt och kunnat antagas ha inverkat på utgången av målet.
NJA 1994 s. 562: Marknadsdomstolen har meddelat näringsidkare förbud vid vite att vid marknadsföring av kredit använda vissa formuleringar rörande den erbjudna krediten. Sedan Konsumentombudsmannen väckt talan om utdömande av vitet under åberopande av att förbudet överträtts har TR:n endast beträffande en av flera av Konsumentombudsmannen påtalade formuleringar funnit överträdelse föreligga och dömt ut det förelagda vitet. Konsumentombudsmannen har som vadesvarande ansetts kunna i HovR:n grunda sin talan också på de formuleringar som TR:n funnit ej innebära överträdelse av förbudet.
NJA 1997 s. 121: Förutsättningar har inte ansetts föreligga för HovR att avgöra tvistemål utan huvudförhandling.
MÖD 2004:10: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel-----Efter att det s.k. Citytunnelprojektet i Malmö hade bedömts tillåtligt av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken (MB) ansökte Banverket om tillstånd enligt 9 kap. MB (frivillig prövning) och 11 kap. MB (obligatorisk prövning) för skilda banetapper. Miljödomstolen beslutade att dela upp prövningen av målet i fem delar och att meddela särskilda domar för var och en. Etapp 1-3 skulle först prövas med avseende på vattenverksamheten och en viss del av den miljöfarliga verksamheten (sättningar i byggnader på grund av grundvattensänkning och byggvibrationer m.m.). I en fjärde dom skulle sedan resterande frågor om störningar från den miljöfarliga verksamheten prövas. När det slutligen gällde etapp 4 skulle prövningen avse samtliga frågor kring såväl vattenverksamheten som den miljöfarliga verksamheten. Det aktuella målet avsåg etapp 1 (Malmö C) och domen överklagades av ett enskilt fastighetsbolag som yrkade ändrade villkor rörande sättningar m.m. Miljööverdomstolen (MÖD) prövade ex officio om den uppdelning av prövningen av ansökan som miljödomstolen gjort utgjorde rättegångsfel. MÖD ansåg att domen visade att det förelåg svårigheter att skilja ut prövningen av de olika typerna av verksamheter. Därmed uppstod det oklarheter om vilka frågor som vunnit rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB samt risk för att vissa frågor skulle falla utanför prövningen. MÖD menade att redan detta innebar att 17 kap. 4 § rättegångsbalken lade hinder för en sådan uppdelning av prövningen som gjorts. En sådan skulle dessutom strida mot ett av miljöbalkens grundläggande syften, nämligen att det ska göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. MÖD fann att den uppdelning som miljödomstolen hade gjort utgjorde rättegångsfel och då felet inte kunde avhjälpas i MÖD återförvisades målet till miljödomstolen.
NJA 1998 s. 862: Fråga om rättegångsfel förekommit i HovR genom att ett förhör tagits upp per telefon. 46 kap 7 § 2 st RB.
NJA 2015 s. 222: Om en domstol grundar sitt avgörande endast eller huvudsakligen på uppgifter som en person har lämnat vid förhör utom rätta utan att den tilltalade har haft tillfälle att ställa frågor till denne och inte heller kan anses ha avstått från sin rätt, föreligger det ett rättegångsfel. Fråga om den tilltalade har avstått från denna rätt.
RH 2011:66: Fråga i brottmål om tingsrätten varit domför med endast två nämndemän och om förutsättningar förelegat för fortsatt huvudförhandling.
NJA 2014 s. 212: När ett mål har kommit så långt som till huvudförhandling i hovrätten, ska materiell processledning i praktiken inte behöva tillgripas. Ifall hovrätten under förhandlingen gör bedömningen att en parts talan är oklar i något avseende och därför ställer frågor om detta, ankommer det på rätten att säkerställa att talan sedan har uppfattats korrekt, med beaktande av rättegången i tingsrätten och vad som har förekommit under hovrättens förberedelse av målet.
NJA 1993 s. 571: Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om domaren varit jävig.
NJA 2007 s. 209: En tingsrätts dom i mål om skadestånd hade överklagats av båda parter. Vid huvudförhandling i hovrätten inställde sig ena parten, som förelagts att infinna sig personligen, endast genom ombud. Hovrätten förklarade den partens överklagande förfallet och erinrade om möjligheten att ansöka om målets återupptagande. Vid huvudförhandlingen prövade hovrätten motpartens överklagande och målet avgjordes genom dom som meddelades innan tiden för att ansöka om återupptagande hade gått ut. Sådan ansökan inkom i rätt tid. Hovrättens förfarande att avgöra målet trots att fristen för att ansöka om återupptagande löpte har ansetts utgöra grovt rättegångsfel som - i betraktande av att ansökan om återupptagande inte framstått som ogrundad - antagits ha inverkat på målets utgång. Hovrättens dom har undanröjts och målet återförvisats till hovrätten.
NJA 1998 s. 278: Fråga om förutsättningar förelegat att med tillämpning av 42 kap 5 § 1 st andra meningen RB ogilla käromål utan utfärdande av stämning.
NJA 1983 s. 789: Sedan TR dömt tilltalad till fängelse för bl a rattfylleri och olovlig körning vid två tillfällen, har den tilltalade vädjat mot domen och i vadeinlagan hemställt om en icke frihetsberövande påföljd. Vid huvudförhandlingen i målet har HovR:n dels, med hänvisning till att den tilltalade "inte fört talan mot domen i ansvarsdelen", avvisat den tilltalades begäran om ny bevisning till styrkande av att han inte fört fordonet vid ett av tillfällena dels avvisat hans yrkande om frikännande såvitt avsåg detta tillfälle (jfr 51 kap 24 § 2 st RB). HovR:ns handläggning i angivna avseenden har funnits innebära sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 26 § 2 st RB.
NJA 1992 s. 517: Underlåtenhet av HovR att innan ett mål avgjorts på handlingarna lämna parterna tillfälle att slutföra sin talan har ansetts som sådant rättegångsfel som föranleder undanröjande av HovR:ns dom.
RH 1993:89: En tingsrätt har meddelat en deldom över en medgiven del av ett käromål utan att dessförinnan ha berett svaranden tillfälle att yttra sig över kärandens begäran om deldom. Förfarandet har inte ansetts felaktigt.
NJA 1989 s. 516: I ärende angående fråga om skyldighet för aktiebolag att träda i likvidation har TR inte - såsom det ålegat rätten - fattat beslut i anslutning till förhandling, som ägt rum inför tre lagfarna domare. I stället har ärendet uppskjutits för att bereda bolaget tillfälle att inge fullständiga redovisningshandlingar. Beslut om likvidation har därefter meddelats av TR:n bestående av endast en av de domare som hade deltagit vid förhandlingen. Bristerna i TR:ns handläggning av ärendet har ansetts utgöra grovt rättegångsfel och föranlett undanröjande av beslutet.
NJA 1989 s. 754: Fråga om förutsättningar förelegat för HovR att meddela dom utan att kommunicera vadeinlagan med vadesvaranden. 50 kap 8 § RB.
RH 1999:54: Tingsrätt har vid huvudförhandling i tvistemål bestått av en lagfaren domare. Då parterna inte samtyckt till detta och målet inte kunde anses vara av enkel beskaffenhet, har tingsrätten inte ansetts vara domför. Tingsrättens dom har därför undanröjts och målet visats åter till tingsrätten för fortsatt handläggning.
MÖD 2005:13: Inhibition m.m.-----Försvarsmakten hade ansökt om tillstånd till militär verksamhet vid Malmens flygplats i Linköpings kommun. Miljödomstolen hade genom det överklagade beslutet prövat ett inhibitionsyrkande, framställt av Försvarsmakten, trots att ärendet enligt 21 kap. 7 § miljöbalken skulle överlämnas till regeringen för avgörande. Miljööverdomstolen (MÖD) undanröjde beslutet och återförvisade frågan om inhibition till miljödomstolen för fortsatt handläggning. I skälen anförde MÖD att miljödomstolen inte var behörig att slutligt avgöra målet och då inte heller kunde anses behörig att meddela inhibition eller i övrigt förordna rörande saken.
RH 2000:78: Tingsrätt har meddelat tredskodom i mål om betalningsföreläggande. Svaranden, som klagat över domvilla, har ansetts ha haft giltig ursäkt att inte i ansökan om återvinning åberopa vad som lagts till grund för sådan klagan.
MÖD 2007:26: Klagan över domvilla-----Några sakägare hade fört talan i länsstyrelsen och där fått bifall genom att ett bolags ansökan om att få uppföra vindkraftverk avslogs. Bolaget överklagade och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut och meddelade tillstånd. Hos Miljööverdomstolen (MÖD) ansökte en av sakägarna om återställande av försutten tid. MÖD fann att miljödomstolen borde ha låtit berörda sakägare få tillfälle att yttra sig över bolagets överklagande till miljödomstolen eftersom de kunde anses bli berörda av ett beviljat tillstånd. Domvilla ansågs ha förekommit. Miljödomstolens dom upphävdes och återförvisades för erforderlig behandling.
NJA 1999 s. 362: Tilltalad, som i HovR:n dömts till åtta månaders fängelse för bl a försök till grov misshandel, har överklagat domen vad gäller ansvar, påföljd och skadestånd. Fråga om HovR:n med stöd av 51 kap 21 § sista stycket RB kunnat avgöra målet trots att den tilltalade inställt sig endast genom ombud.
NJA 2006 s. 40: En hovrätts underlåtenhet att fullgöra den utredningsskyldighet som åvilar en domstol som skall besluta om utvisning av en utlänning med barn i Sverige har ansetts vara ett rättegångsfel och har föranlett återförvisning till hovrätten.
NJA 2010 s. 643: I mål om skadestånd uppkommer fråga om vilken betydelse det har att svaranden inte uttryckligen invänt mot ett påstående från käranden.
RH 2016:84: Bristfälliga domskäl i en brottmålsdom har ansetts utgöra rättegångsfel. Tingsrättens dom har undanröjts, även i fråga om skadestånd som inte varit överklagat till hovrätten, och målet återförvisats till tingsrätten. Fråga om vilka krav som kan ställas på domskälen i en brottmålsdom.
NJA 1992 s. 570: Sedan vattendomstol genom dom meddelat tillstånd till vissa arbeten har såväl sökanden som andra sakägare fullföljt talan mot domen, sökanden med yrkande att tillståndet skulle få tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft, Vattenöverdomstolen har inte ansetts äga meddela ett förordnande om detta utan hörande av motparterna. 13 kap 66 § vattenlagen (1983:291) och 50 kap 8 § RB. Tillika fråga om vattenöverdomstolens förordnande, som meddelats utan sådant hörande, med hänsyn till omständigheterna borde undanröjas. 50 kap 28 § RB.
RH 1999:29: I ett våldtäktsmål uppgav de tilltalade för sina försvarare att en nämndeman i samband med huvudförhandlingen vid tingsrätten hade gjort vissa uttalanden till dem. Försvararna fortsatte att utföra talan vid tingsrätten med utgångspunkt från uttalandena, som framstod som förmånliga för de tilltalade. Rättegången vid tingsrätten ansågs ha haft sådana brister att tingsrättens dom undanröjdes.
NJA 2003 s. 58: Dom i dispositivt tvistemål, vilken har grundats på omständighet som inte åberopats av part, har undanröjts och målet har återförvisats.
MÖD 2003:2: Tillstånd till enskild avloppsanläggning; nu fråga om återförvisning m.m.-----I mål om tillstånd enligt hälsoskyddslagen till en enskild avloppsanläggning vägrade miljödomstolen några klagande, som var grannar till den fastighet där avloppsanläggningen fanns, muntlig förhandling. Miljööverdomstolen ansåg att varken målets natur eller det faktum att muntlig förhandling hade hållits i länsrätten ett år tidigare med samma parter i ett annat mål om ingripande mot anläggningen utgjorde sådana särskilda omständigheter att muntlig förhandling kunde vägras. Miljödomstolens dom undanröjdes och målet återförvisades.
NJA 1993 s. 111: Fråga om kommunikation och muntlig förhandling i mål om lönegaranti.
RH 2010:57: Hittegodslagen har inte ansetts vara tillämplig på en båt som legat på en uppläggningsplats för båtar i anslutning till en båthamn. Ett enskilt anspråk har ansetts kunna bifallas, trots att det förts utan annan grund än åtal för bl.a. tjänstefel och åtalet ogillats.
NJA 1993 s. 652: I samband med att en gäldenär överklagade beslut om införsel meddelade kronofogdemyndigheten nytt beslut enligt vilket införselbeloppet sänktes. Eftersom det nya beslutet inte innebar att gäldenärens yrkande tillgodosågs fullt ut, har det ålegat hovrätten att pröva besvärstalan.
NJA 1989 s. 487: Sedan gäldenären i mål om betalningsföreläggande ansökt om återvinning och utvecklat grunderna för sitt bestridande samt borgenären yttrat sig däröver förelade TR:n gäldenären att avge skriftligt svaromål vid påföljd av tredskodom och meddelade därefter sådan dom när denne inte hördes av inom förelagd tid. TR:ns handläggning har ansetts utgöra grovt rättegångsfel.
NJA 2004 s. 65: Tingsrätten har i ett tvistigt mål om faderskap bestått av en beredningsjurist som ordförande och tre nämndemän. Domen har undanröjts eftersom tingsrätten inte var domför.
RH 1994:44: I ett ärende om felparkeringsavgift har tingsrätten prövat ett överklagande av polismyndighetens beslut utan att dessförinnan låta åklagaren yttra sig. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel och föranleda återförvisning.
NJA 1992 s. 532: I mål om åtal för rån har målsäganden, på vars uppgifter åtalet helt byggde, inte kunnat delges kallelse till huvudförhandling vare sig i TR:n eller i HovR:n. HovR:n har då tillåtit åklagaren att åberopa uppteckning av polisförhör med målsäganden som bevisning, vilket lett till fällande dom, Förfarandet har, med hänsyn till vissa avgöranden av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, ansetts utgöra rättegångsfel och lett till undanröjande av HovR:ns dom.
RH 1997:94: Mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt. Handlingarna utvisade att annan tingsrätt var behörig på grund av en tvingande forumregel. Skriftväxling påbörjades. Tingsrätten avvisade därefter käromålet med hänvisning till att det på grund av att skriftväxling påbörjats inte fanns laglig möjlighet att överlämna målet till behörig tingsrätt. Hovrätten har vid sin prövning ansett att sådant överlämnande hade kunnat ske så snart som misstaget upptäcktes. Mot den bakgrunden har hovrätten - med stöd av bestämmelsen i 10 kap. 20 § rättegångsbalken och efter yrkande av klaganden - hänvisat målet till behörig lägre rätt.
NJA 1996 s. 732: En arbetstagare, som hade insyn i arbetsgivarbolagets ekonomi, erhöll under cirka sju månader inte lön för utfört arbete. Arbetstagaren har tillerkänts ersättning enligt lönegarantilagen (1992:497). 5 kap 2 § 1 st KL. Lönegarantimål utgör dispositivt tvistemål. Det rättegångsfel som förekommit genom att HovR:n ogillat arbetstagarens talan såsom uppenbart ogrundad har ansetts kunna utan väsentlig olägenhet avhjälpas i HD.
NJA 2006 s. 520: Klagan över domvilla. En hovrätt har avvisat frågor under ett motförhör med ett vittne. Med hänsyn till att frågor får ställas inom vida ramar under ett motförhör har hovrättens beslut kunnat ifrågasättas. Avvisningsbeslutet har emellertid inte ansetts ha inverkat på målets utgång.
NJA 2014 s. 578: När tredje man överklagar en utmätning och gör gällande att egendomen tillhör honom är gäldenären normalt inte att anse som motpart i utmätningsärendet.
RH 2016:45: Under pågående huvudförhandling i ett brottmål tog en i målet tjänstgörande nämndeman kontakt per e-post med en av polisens utredare och uttalade sig berömmande om dennes arbetsinsats i målet. Tingsrätten ansåg att nämndemannen var jävig och beslöt att hon inte längre skulle delta vid målets avgörande. Härefter begärde två av de tilltalade att huvudförhandlingen skulle tas om eftersom omständigheterna var sådana att de var ägnade att rubba förtroendet även för resterande ledamöter i den aktuella sammansätningen. Fråga om så var fallet; tillika om rättens sammansättning vid prövning av denna jävsfråga.
NJA 1999 s. 788: Domförhetsfel i hovrätt har inte bedömts var av så allvarlig art att undanröjande av beslutet måste ske oberoende av parternas vilja. Med hänsyn till bl a att någon samstämmig uppfattning i frågan från parternas sida inte framkommit har ansetts att beslutet ändå skall undanröjas.
MÖD 2009:27: Återförvisning på grund av bristande kommunicering ----- Ett bolag ansökte om att få villkor angående bl.a. släntlutning ändrade i sitt tillstånd till täktverksamhet. Ett antal enskilda, däribland klaganden, yttrade sig under målets handläggning hos länsstyrelsen och klaganden motsatte sig en ändring av villkoret angående släntlutning. Sedan bolaget överklagat länsstyrelsens beslut biföll miljödomstolen bolagets begäran om ändring av villkoret angående släntlutning utan att på något sätt kommunicera överklagandet eller underrätta om syn som hölls. Miljööverdomstolen fann att den bristande kommuniceringen utgjorde ett så allvarligt förfarandefel att målet återförvisades till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
NJA 2006 s. 457: Åklagare har överklagat en friande dom i mål om bilbältesförseelse utan att åberopa omhörande av vittne som vid tingsrätten åberopats av den tilltalade och som tingsrätten fäst tilltro till. Att hovrätten inte självmant kallat vittnet och inte heller uppmärksammat åklagaren på frågan har inte ansetts utgöra rättegångsfel.
AD 1997 nr 69: Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES- avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt artikel 177 i Romfördraget? - 3) Var det förenligt med rättegångsbalken att meddela mellandom på sätt som skedde?
RH 1995:27: Föreläggande om skriftligt svaromål vid äventyr av tredskodom i ett mål om underhållsbidrag har i visst fall ansetts utgöra rättegångsfel.
NJA 1988 s. 572: Tilltalad i brottmål fälldes mot sitt bestridande till ansvar av TR:n utan att ha hörts vid huvudförhandling i målet. I sin vadeinlaga förutsatte han att förhandling skulle äga rum i HovR:n. Detta har av HovR:n bort uppfattas som en begäran om huvudförhandling. Sådan förhandling har inte ansetts vara uppenbart obehövlig, varvid bl a beaktats en dom av Europadomstolen i liknande fall. HovR:ns avgörande av målet utan huvudförhandling har bedömts som grovt rättegångsfel.
NJA 1990 s. 419: Fråga huruvida skiljenämnd genom beslut att avskriva skiljetvist från vidare handläggning begått ett sådant fel som enligt 21 § 1 st 4 lagen (1929:145) om skiljemän skulle föranleda att beslutet hävdes.
RH 1995:139: Fel adress i kungörelse om att inleda skuldsanering har ansetts utgöra rättegångsfel föranledande återförvisning till kronofogdemyndigheten.
RH 2009:22: Efter det att åklagaren lagt ned förundersökningen har målsäganden genom sitt målsägandebiträde begärt överprövning av beslutet. Uppdraget som målsägandebiträde har ansetts bestå till dess att överprövningsärendet avgjorts. Tingsrättens beslut att skriva av målet innan frågan om överprövning avgjorts har utgjort rättegångsfel.
RH 2009:50: Tingsrätten har avgjort ett dispositivt tvistemål vid huvudförhandling med en ensam domare, trots att en av parterna motsatt sig det. Hovrätten har funnit att målet inte var av enkel beskaffenhet och att tingsrätten därför inte varit domför. Även fråga om rättegångsfel bestående av att lägga inte åberopad bevisning till grund för dom.
MÖD 2009:14: Klagan över domvilla ----- Miljööverdomstolen (MÖD) fann att de omständigheter som sökanden åberopade till stöd för klagan över domvilla hade kunnat prövas inom ramen för ett överklagande av domen. Då sökanden inte hade varit förhindrad att överklaga domen eller haft giltig ursäkt för att inte göra detta, avslog MÖD klagan över domvilla. I målet var även fråga om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen.
NJA 1996 s. 557: Prövningstillstånd i HovR krävs inte vid överklagande av TR:s beslut i mål om klagan över godkänt föreläggande av ordningsbot.
RH 2014:57: Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens beslut inte undanröjts.
NJA 1998 s. 214: När konkursbeslut undanröjts på grund av grovt rättegångsfel bestående i att gäldenären inte i laga ordning delgivits konkursansökningen och kallelse till förhandling i konkursärendet, har staten ansetts få svara för de uppkomna konkurskostnaderna.
NJA 1988 s. 607: I mål mot E, T och L åberopade åklagaren av L lämnade uppgifter till stöd för åtalen mot E och T. TR:n ansåg sig inte kunna fälla E och T till ansvar på grund av L:s uppgifter utan biföll endast delvis åtalet mot dem. HovR:n, vid vilken L vägrade yttra sig, fann L:s uppgifter i TR:n tillförlitliga och biföll åtalet helt. HovR:ns förfarande har, då mycket starka skäl att frångå TR:ns värdering av L:s utsaga till nackdel för E och T inte förelegat, ansetts strida mot en grundläggande princip för bevisprövning. Jfr 51 kap 23 § RB.
RH 2001:31: Domstolssekreterare har inte ansetts vara behörig att förordna bodelningsförrättare i tvistigt ärende.
NJA 2004 s. 836: Konkursbo har i hovrätt med stöd av 3 kap. 9 § konkurslagen inträtt i rättegång angående fordran mot konkursgäldenären. Frågor om konkursboets betalningsförpliktelse dels i själva saken, dels när det gäller rättegångskostnader.
MÖD 2003:83: Förbud mot utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett; nu fråga om jäv -----En miljö- och hälsoskyddsnämnd hade förbjudit en fastighetsägare att använda en enskild avloppsanläggning för vissa utsläpp. I handläggningen av beslutet deltog en ledamot som ägde marken där anläggningens infiltrationsbädd låg. Fastighetsägaren överklagade och invände jäv i samtliga instanser. Länsstyrelsen upphävde beslutet men behandlade inte jävsfrågan. Miljödomstolen avlog nämndens överklagande på andra grunder och ansåg att det var onödigt att uttala sig i jävsfrågan. Miljööverdomstolen konstaterade att jäv förelegat enligt 6 kap. 24 och 25 §§ kommunallagen och att det saknade betydelse att ledamoten inte hade påverkat majoritetsförhållandena i nämnden, eftersom jävsreglerna syftar till att upprätthålla allmänhetens tilltro till myndigheternas objektivitet. Med ändring av länsstyrelsens och miljödomstolens avgöranden, upphävdes därför miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut.
RH 1995:141: Vid huvudförhandling i ett mål om grovt narkotikabrott har tingsrätten bestått av en lagfaren domare och tre nämndemän i stället för en lagfaren domare och fem nämndemän. Trots målets och felets art har hovrätten inte undanröjt tingsrättens dom.
RH 1995:41: Yttrande från frivårdsmyndigheten enligt 25 § frivårdsförordningen (1983:250) som en tingsrätt inhämtat efter huvudförhandlingens avslutande har inte ansetts utgöra sådan kompletterande utredning av enkel beskaffenhet som enligt 46 kap. 17 § andra punkten rättegångsbalken kunnat upptas utan att tingsrätten hållit fortsatt eller ny huvudförhandling. Grovt rättegångsfel har ansetts föreligga men felet har avhjälpts i hovrätten.
MÖD 2003:88: Tillstånd till grus- och bergtäkt-----Sökanden hade inte genomfört tidigt samråd på det sätt som miljöbalken föreskriver. Bland annat hade inte alla särskilt berörda kontaktats innan ansökan gavs in. Det var oklart vilken information som lämnats och några möjligheter att komma med synpunkter hade inte getts. Inte heller hade kontakterna på något sätt dokumenterats. Miljööverdomstolen konstaterade att verksamhetens omfattning visserligen var begränsad men att täktverksamhet typiskt sett är av ingripande natur. Mot den bakgrunden ansågs bristerna så allvarliga att de inte kunde läkas i efterhand utan tillståndsansökan avvisades.
MÖD 2000:38: Ersättning för rättegångskostnad vid utdömande av vite; nu fråga om rättens domförhet-----Felaktig sammansättning av miljödomstolen vid utdömande om vite har inte ansetts vara av sådant slag att miljödomstolens dom ska undanröjas. I sådant mål har miljömyndighet inte rätt till ersättning för rättegångskostnad.
NJA 1987 s. 450: Domvillobesvär. Fråga i visst fall om HovR:s skyldighet att utöva materiell processledning.
RH 2013:41: Hovrätt har i ett mål gällande grova narkotikabrott m.m. funnit att det vid tingsrätten förekommit rättegångsfel bestående i att tingsrätten dels avvisat ett vittnesförhör utan att förutsättningar för det varit uppfyllda, dels underlåtit att ta ställning till ett annat vittnesförhör. Felen har bedömts kunna utan väsentlig olägenhet avhjälpas i hovrätten.
NJA 1999 s. 113: Ett aktiebolag försattes i konkurs vid en förhandling i TR:n, vid vilken bolaget inte var närvarande. Fråga om tillämpningen av 9 § 3 st delgivningslagen i TR:n och om HovR:n, dit bolaget överklagade konkursbeslutet, bort hålla muntlig förhandling.
NJA 2006 s. 128: Fråga om resning i ett av hovrätt avgjort ärende om domvilla, när sökanden i resningsärendet åberopat en omständighet som hovrätten bort beakta ex officio.
NJA 1996 s. 343: Fråga huruvida det är uppenbart att talan är ogrundad och, då denna fråga besvarats nekande, huruvida målet, som avgjorts utan att stämning utfärdats, skall återförvisas till TR:n. 47 kap 5 § och 51 kap 28 § RB.
RH 2015:34: En intressekonflikt har bedömts föreligga mellan en offentlig försvarare och hans huvudman i ett mål om ekonomisk brottslighet. Den offentlige försvararen hade tidigare haft uppdrag kopplade till två medtilltalade i målet. Uppdragen hade visst samband med delar av åtalet. Försvararen bedömdes på grund av olika lojaliteter inte kunna tillvarata huvudmannens intressen. Hovrätten ansåg att det utgjorde ett rättegångsfel av tingsrätten att döma i målet trots intressekonflikten. Tingsrättens dom undanröjdes och målet återförvisades i sin helhet till tingsrätten. Hovrätten beslutade också att försvararen på grund av försummelse skulle ersätta staten och vissa tilltalade för rättegångskostnader i hovrätten och ansåg att det inte fanns utrymme för jämkning.
NJA 1994 s. 545: Sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 28 § RB har ansetts ha förekommit i HovR:n, när en nämndeman deltagit i fortsatt huvudförhandling endast per telefon. Felet har emellertid med hänsyn till omständigheterna inte kunnat antas ha inverkat på målets utgång, varför HovR:ns dom inte har undanröjts.
NJA 2005 s. 697: En hovrätt har under löpande överklagandetid fastställt ett beslut om besöksförbud. Klaganden har därefter, men innan klagotiden löpt ut, begärt sammanträde inför rätten. Hovrättens förfarande har föranlett återförvisning till hovrätten.
RH 2005:29: Kronofogdemyndighet har meddelat utslag i mål om betalningsföreläggande. Sedan svaranden begärt återvinning och handlingarna i målet överlämnats till tingsrätten har tingsrätten vid delgivning med svaranden ansetts inte ha kunnat använda sig av ett förenklat delgivningsförfarande enligt 3 a § första stycket delgivningslagen, baserat på kronofogdemyndighetens underrättelse enligt 3 b § delgivningslagen. Grovt rättegångsfel har ansetts föreligga.
RH 2011:36: Den för åklagaren avgörande bevisningen i ett mål utgjordes av ett vittnesförhör. Trots den tilltalades invändning tillät tingsrätten telefonförhör. Hovrätten har undanröjt tingsrättens dom på grund av rättegångsfel och återförvisat målet.
NJA 1989 s. 697: Tvist mellan dödsbo efter avliden bostadsrättshavare och bostadsrättsförening om rätt till viss egendom i den med bostadsrätt upplåtna lägenheten har, med hänsyn till grunden för dödsboets talan, ansetts inte utgöra bostadsrättstvist enligt 77 § bostadsrättslagen (1971:479).
NJA 2006 s. 605: Efter ansökan om att ett kommanditbolag skulle försättas i konkurs återkallade sökanden ansökningen med anledning av att konkursfordran betalats. Tingsrätten avskrev konkursärendet och förpliktade bolaget att ersätta sökanden för rättegångskostnader. Beslutet om ersättningsskyldighet överklagades av en advokat utan att det därvid angavs vem som var klagande eller att det företeddes någon fullmakt för advokaten. I en komplettering efter överklagandetidens utgång angav advokaten bolagets komplementär och firmatecknare som part och ingav en fullmakt av denne för advokaten att föra hans talan i målet. Av de omständigheter som åberopats i kompletteringen som grund för överklagandet framgick emellertid, vid en jämförelse med det överklagade beslutet, att det fanns stark anledning att anta att komplementären/firmatecknaren av misstag angetts som part i stället för kommanditbolaget. Möjligheten fanns även att denne avsett att föra talan för egen del som ansvarig för bolagets betalningsförpliktelse. Hovrättens beslut att avvisa överklagandet utan att försöka klarlägga partsställningen där har ansetts utgöra ett sådant rättegångsfel som bör föranleda att avvisningsbeslutet undanröjs och målet återförvisas till hovrätten.
NJA 2003 s. 486: HovR har till grund för sin bedömning av om ett brott varit att anse som grovt inte på det sätt som skett i målet kunnat lägga andra försvårande omständigheter än dem som den tilltalades motparter åberopat som gärningsbeskrivning.
NJA 2011 s. 396: Ett grovt rättegångsfel har förekommit i tingsrätten, vars dom överklagades. Det har ansetts att hovrätten inom ramen för tillståndsprövningen inte ska vidta åtgärder för att avhjälpa felet. NJA 2010 s. 342 II.
NJA 2000 s. 661: I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten, varefter åklagaren överklagat domen till hovrätten. Trots att den tilltalade uteblivit och målet delvis gällde bevisfrågor, hölls huvudförhandling i hovrätten, som därefter dömde den tilltalade för ofredande till ett bötesstraff. Även om det kunde ifrågasättas om hovrätten bort genomföra huvudförhandlingen i den tilltalades frånvaro, ansågs hovrättens handläggning inte utgöra rättegångsfel. - Den som uppsökt hyresgäst i bostaden och vid samtal med hyresgästen utanför dennas lägenhet med hög röst gjort kränkande uttalanden om hyresgästen har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte ha gjort sig skyldig till ofredande.
RH 2014:4: Kronofogdemyndigheten har inte ansetts ha fullgjort sin utredningsskyldighet i fråga om de civilrättsliga ägarförhållandena i mål om betalningsföreläggande där betalningsfastställelse i fast egendom begärdes.
NJA 1991 s. 783: Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, som drev detaljhandel med livsmedel, på grund av överträdelse av bestämmelserna om märkning i livsmedelslagen (1971:511). Vid huvudförhandling i mål om företagsbot har HovR bestått av tre lagfarna domare utan nämnd. Domförhetsfelet har inte ansetts vara av så allvarlig art att HovR:ns dom borde undanröjas mot parternas önskan.
NJA 2004 s. 888: En hovrätts underlåtenhet i ett mål om försättande i konkurs att låta gäldenären få del av Skatteverkets svarsskrivelse och konkursförvaltarens yttrande har ansetts utgöra ett rättegångsfel av sådant slag att det kunnat antas ha inverkat på målets utgång. Gäldenären har haft tillfälle att i HD bemöta innehållet i handlingarna. Med hänsyn till omständigheterna har det ansetts att felet härigenom blivit avhjälpt.
RH 1994:100: Sedan mål om betalningsföreläggande av kronofogdemyndigheten överlämnats till tingsrätten, har tingsrätten, utan föregående förberedelse, direkt utfärdat slutföreläggande för svaranden vid äventyr att målet kunde komma att avgöras i föreliggande skick. Tingsrättens handläggning har ansetts utgöra rättegångsfel. Tingsrättens dom har undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten.
NJA 1981 s. 995: Sedan HovR i brottmål kallat parter och ett vittne till huvudförhandling, inställdes denna. Parterna underrättades härom varvid angavs att de senare skulle komma att få ny kallelse. Härefter avgjorde HovR:n målet på handlingarna utan att bereda parterna tillfälle att slutföra sin talan. Grovt rättegångsfel ansågs ha förelupit och skäl ansågs föreligga för undanröjande av HovR:ns dom och återförvisning. 51 kap 22 § 1 st RB samt 51 kap 26 § 2 st jfrd med 55 kap 15 § 2 st RB.
NJA 1985 s. 106: Sedan en enskild person har anfört besvär över ett beslut om verkställighet av betalningssäkring, har kronofogdemyndigheten av gett yttrande i målet. Trots att innehållet i yttrandet inte har saknat betydelse, har HovR:n avgjort målet till den enskildes nackdel utan att han har fått del av yttrandet. På grund härav och med hänsyn till vad som i övrigt har förekommit i HD har HovR:ns beslut undanröjts och målet visats åter till HovR:n. Dessutom fråga om ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen för tid innan ansökan om rättshjälp har ingetts. 19 § 1 st rättshjälpslagen.
RH 1998:6: Processbehörighet i utsökningsförfarandet när part visats vara psykiskt sjuk.
NJA 1999 s. 92: I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningstillstånd i HovR:n.
NJA 1999 s. 260: Fråga om domstols skyldighet att klarlägga innebörden av gjort vitsordande av skadeståndsbelopp i brottmål. 46 kap 4 § 2 st RB.
RH 2012:14: Tingsrätt har, genom att oriktigt avvisa av åklagaren och målsäganden åberopat psykologvittne och psykologutlåtande, åsidosatt målsägandens rätt till en rättvis rättegång.
NJA 1987 s. 414: Tillämpning av omröstningsreglerna i 29 kap 2 § RB.
NJA 2004 s. 561: Fråga om en borgenär med en fordran utan förmånsrätt, som också ställt säkerhet för konkursbolagets skuld, har haft rätt att överklaga beslut om fastställande av arvode till konkursförvaltare och av utdelningsförslag. - Fråga om förekommet rättegångsfel kan antas ha inverkat på målets utgång.
NJA 2017 s. 256: En tingsrätt har avvisat ett rättegångsombud utan att parten eller ombudet fått tillfälle att yttra sig i frågan. Detta har ansetts utgöra ett rättegångsfel.
NJA 1981 s. 441: När part, som av HovR förelagts att inom viss tid från delgivning av föreläggandet slutföra sin talan, försuttit tiden, har det förhållandet, att HovR:n avgjort målet utan att ha förvissat sig härom, ansetts inte utgöra skäl att undanröja HovR:ns avgörande.
RH 1995:7: Talan har väckts om skadestånd i följd av trafik med motordrivet fordon. Tingsrättens underlåtenhet att underrätta försäkringsanstalt därom har ansetts utgöra rättegångsfel som kunnat avhjälpas i hovrätten.
NJA 1982 s. 723: Sedan talan fullföljts mot TR:s dom i ett i ordinär ordning handlagt tvistemål har HovR:n övergått till att handlägga målet enligt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden. Detta har ansetts utgöra rättegångsfel. HovR:n meddelade prövningstillstånd endast i fråga om rättegångskostnaderna vid TR:n. Sedan talan fullföljts mot HovR:ns slutliga avgörande i denna fråga undanröjdes på grund av det rättegångsfel som förekommit i HovR:n inte bara detta avgörande utan också HovR:ns ej överklagade beslut att vägra prövningstillstånd i själva saken.
NJA 2017 s. 1086: Rättegångsfel. Åklagaren har vid en huvudförhandling i hovrätten inte framställt ett i tingsrätten anfört alternativt gärningspåstående med ett anknutet enskilt anspråk. Med hänsyn till omständigheterna i målet har det ansetts att hovrätten genom materiell processledning borde ha klarlagt omfattningen av åklagarens talan.
NJA 2018 s. 361: Sedan fel part angetts som sökande till hyresnämnd i ett ärende enligt hyresförhandlingslagen har hovrätten tillåtit partsbyte. Beslutet har ansetts innefatta domvilla. Även fråga om beräkning av fristen för att klaga över domvilla.
RH 2018:20: Fråga om prövning av ett yrkande om skattetillägg när ett åtal för skattebrott ogillas i samma mål.
NJA 2018 s. 929: Tredskodom i mål om avskilt enskilt anspråk har undanröjts på grund av rättegångsfel när svaranden felaktigt tredskodomsförelagts och tredskodom meddelats.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator

	
		OSZAR »